Mitt liv består av lögner

Mitt liv består av lögner. Jag vet inte riktigt när det började, men det måste ha varit när jag var ganska liten. Redan då var det lätt att slinka undan med hjälp av lögner. Lögner hjälpte mig att inte bli utskälld, vilket var något utav det värsta jag visste. Hur många gånger ljög jag inte för att underlätta, för att täcka över det som inte var bra och skydda folk från saker de inte borde få höra? Jag kunde inte ljuga om småsaker, som om jag hade ätit eller tvättat mina händer. När det kom till viktigare saker, eller saker som var viktiga då, gick det nästan för lätt att ljuga. Det värsta av allt var att jag inte ens skämdes efteråt. Jag hade ingen skam i kroppen och fick inte dåligt samvete. Än idag ljuger jag. Motiven är desamma. Jag ljuger för att hjälpa, både mig själv och andra. När det inte längre hjälper, kommer jag att sluta. Än så länge består mitt liv av lögner.