Sunday, March 11, 2007
Klokskap möter dumhet
Six Feet Under
Ikväll startar sista säsongen av Six Feet Under. Jag älskar den, även om den har haft sina svackor. Tyvärr är mina föräldrar emot serien, på grund av att den innehåller homosexualitet. Jag tänker strunta i homofoberna jag bor tillsammans med och se på serien i kväll.
Saturday, March 10, 2007
The winner takes it all
THE ARK VANN! Mina barndomsidoler, de som var de enda jag lyssnade på i flera år. Låten var sämre än många andra de har gjort, men vad gör det? Det är the Ark, sexiga Ola, boogie-woogie, glitter och glamour. Me gusta.
Andra Avenyn
Jag spricker nästan av drömmar och mål här i livet. En av dem är att bli skådespelerska, men tyvärr har jag aldrig gått i scenskola eller stått på scen. Plötsligt öppnar sig möjligheten genom SVT och detta. Jag är dock tveksam. Rollfiguren beskrivs som snygg, men det är ju inte jag. Äsch, nu skall jag satsa! Till att börja med skall en fotograf (som jobbar på papps firma, jag hyr alltså inte en egen..) ta kort på mig och jag skall välja ett som jag anser kan skickas med anmälan. Därefter får väl jag bluddra på i anmälan som bara jag kan och försöka visa mina goda sidor, om jag har några vill säga. Nog om mina drömmar, nu skall jag titta på Clara Sheller. I just love SVT!
"Har du bajsat färdigt snart?"
Jag fortsätter på det revolutionerande spåret och berättar om mitt livs första orgasmupplevelse. De flesta ser mig nog som mycket oskuldsfull. Här kommer fakta; det är jag inte. Visst, jag har aldrig haft någon form av sex med varken en tjej eller kille. Jag har dock onanerat kontinuerligt sedan jag var ungefär elva år, "lekt" med olika saker, läst och skrivit sexnoveller samt tittat på mängder av porr. Det är vad som har hållit mig tillfredsställd under alla dessa år.
Jag minns ännu min allra första orgasm mycket tydligt. Vi var i Danmark i några dagar på semester, jag var elva år och ständigt kåt. Huset vi hyrde var lyxigt och hade ett stooort badrum med jacuzzi. Jag släppte alla hämningar och onanerade brutalt där inne. Plötsligt ryckte den tag i mig, mitt livs första orgasm! Det var som att flyga, som att bli hög - den allra högsta toppen av njutning. Jag stönade högt och min mamma knackade på dörren:
"Har du bajsat färdigt snart?"
Hon skulle bara veta vad hennes dotter egentligen hade gjort..
Jag minns ännu min allra första orgasm mycket tydligt. Vi var i Danmark i några dagar på semester, jag var elva år och ständigt kåt. Huset vi hyrde var lyxigt och hade ett stooort badrum med jacuzzi. Jag släppte alla hämningar och onanerade brutalt där inne. Plötsligt ryckte den tag i mig, mitt livs första orgasm! Det var som att flyga, som att bli hög - den allra högsta toppen av njutning. Jag stönade högt och min mamma knackade på dörren:
"Har du bajsat färdigt snart?"
Hon skulle bara veta vad hennes dotter egentligen hade gjort..
Pang Prego!
Ja, eftersom jag har blivit så revolutionerande den senaste tiden (klippt av mig håret, pratat om HBTQ, stått för mina åsikter,m.m.) har jag bestämt mig för att göra något jag alltid velat göra. Jag vill göra ett eget radioprogram och skall därför försöka få göra ett i P3. Det är inte alltför svårt, om man skall tro det här gänget.
Summeringsdags
Nu när jag har börjat skriva här igen och kommit med nya, friska tag är det nog bra om jag summerar veckan som gått (utan tidsordning, of course).
I torsdags hade jag den mest opsykologiska pianovikarielärare jag någonsin har mött. Hennes skäll fick mig att brista och kranen sattes på. Jag som aldrig brukar gråta bland folk lät tårarna forsa fritt längs mina kinder. De bildade en stor, våt fläck på mina mossgröna byxor. Vikarien märkte ingenting och jag önskade att jag inte var så omärkbar.
Jag bestämde mig för att göra något drastiskt åt mitt skatbo till hår och lät vågorna falla i måndags. Det blev en frisyr som täcker öronen, med snedlugg och lite rufs. Aldrig har jag blivit så nöjd med en frisyr och en hårfrisörska! Ty frissan föll mig i smaken, på många sätt (otroligt söt, snygg stil och med samma smak som jag har).
Mitt utseende har plötsligt sluta plåga mig och om det beror på Duac, som till en början torkade ut min hy, elller att jag har slutat bry mig vet jag inte riktigt. Troligen är det en blandning av båda.
Onsdagens friluftsdag ägnades åt klättring och jag konstaterade att jag är en klumpig sengångare. Nu har jag gjort det, för första och sista gången i mitt liv. Att se Babbs åka kollektivtrafik var väl värt resan.
Det har hänt en hel hög med andra saker också, som att jag har blandat ihop fusion och fission på ett fysikprov, babblat lite väl mycket om HBTQ med mina kompisar, haft nästintill konstant kramp i min ena vad och fått alla rätt på veckans nutidskryss.
I torsdags hade jag den mest opsykologiska pianovikarielärare jag någonsin har mött. Hennes skäll fick mig att brista och kranen sattes på. Jag som aldrig brukar gråta bland folk lät tårarna forsa fritt längs mina kinder. De bildade en stor, våt fläck på mina mossgröna byxor. Vikarien märkte ingenting och jag önskade att jag inte var så omärkbar.
Jag bestämde mig för att göra något drastiskt åt mitt skatbo till hår och lät vågorna falla i måndags. Det blev en frisyr som täcker öronen, med snedlugg och lite rufs. Aldrig har jag blivit så nöjd med en frisyr och en hårfrisörska! Ty frissan föll mig i smaken, på många sätt (otroligt söt, snygg stil och med samma smak som jag har).
Mitt utseende har plötsligt sluta plåga mig och om det beror på Duac, som till en början torkade ut min hy, elller att jag har slutat bry mig vet jag inte riktigt. Troligen är det en blandning av båda.
Onsdagens friluftsdag ägnades åt klättring och jag konstaterade att jag är en klumpig sengångare. Nu har jag gjort det, för första och sista gången i mitt liv. Att se Babbs åka kollektivtrafik var väl värt resan.
Det har hänt en hel hög med andra saker också, som att jag har blandat ihop fusion och fission på ett fysikprov, babblat lite väl mycket om HBTQ med mina kompisar, haft nästintill konstant kramp i min ena vad och fått alla rätt på veckans nutidskryss.
Friday, March 09, 2007
Fit for fight
Äh, jag orkade inte. Den nya bloggen lades ner. Jag tröttnade på den och saknade faktiskt den här, där ingen kommenterar eller läser mina inlägg. Jag gillar att vara anonym och omärkbar. Bloggen tänker förändras, till det bättre. Istället för att enbart stjälpa ur mig saker jag funderar på, tänker jag prata mer om saker jag är intresserad av. Det är allt mellan himmel och jord, så håll i er, för nu drar det igång.
Sunday, February 18, 2007
Saturday, February 17, 2007
Beautiful
Mitt pågående projekt att försöka se det vackra med livet går framåt. Idag har jag, med hjälp av mamms, handlat mängder av underkläder, ett par klänningar och två par byxor. Allt för att göra vardagen lite vackrare. Egentligen var det inte ytligheter jag tänkte på när det gällde det vackra med livet, men det är ju också en del av skönheten. Jag tänkte mer på små saker, som en vacker tavla, en vårblomma eller ett rådjur.
Friday, February 16, 2007
och jag skall göra livet vackert
Papps plötsliga infall att ta en ledig dag från jobbet gjorde mig först lite upprörd och besviken, eftersom jag sett fram emot en dag på stan med mamms. Min motvilja till trots lyckades jag bli på bättre humör och följde med papps på en tur. Vi gick på konstmuseet i Göteborg. Det kändes som att komma in i en annan värld! Inte visste jag att det kunde vara så fantastiskt att titta på konst, både modern och lite äldre. Jag höll modet uppe, även om papps hostade så att det ekade, hans mobil ringde på högsta nivå och han rörde statyerna. Redan när vi tittade på de övre planen var jag totalt hänförd av all konst. När vi sedan kom in i den feministiska delen (som papps inte uppskattade, som den konservativa gubbe han är) tittade jag med stora ögon och försökte insupa allting så gott det gick. Det var underbart!
I väntan på bekännelse
I helgen skall jag bekänna min trosuppfattning. Jag är ateist. Kanske blir jag hemlös, slagen eller satt i terapi, men det är det värt. Jag vill vara mig själv och vara ärlig. Det är blandade känslor som virvlar runt i min kropp. Å ena sidan skakar jag av nervositet, å andra sidan är jag lugn som en filbunke. Det skall bli skönt att äntligen "komma ut". Låt det bära eller brista.
Thursday, February 15, 2007
Girlylicious
Hanna och jag hade en "girlylicious" (jag skrattar rått åt tv3.s patetiska försök att locka tittare) kväll igår, då vi lagade intressant mat, tittade på teve och pratade och pratade och pratade. Jag tror att det var precis vad jag behövde.
Tuesday, February 13, 2007
Lycka
Att gå hem i mörker tillsammans med sin bästa vän, trött efter ett långt träningspass och sjungandes på Vi kommer att dö samtidigt - det är lycka det.
Monday, February 12, 2007
Mopedhysteri
En granne, som för många år sedan var min bäste och ende vän, har nu fått en moped. Jag har fruktat den här dagen ett bra tag och det med all rätt. "TUUUT! Wrooom!" låter det, ofta i flera stämmor eftersom även hans vänner har fått sina leksaker. Mamms skriker "Men nu får ni allt ta och lägga av!", men vad hjälper det? Jag försöker tänka klart och framåt, för så småningom måste den här första febern lägga sig. Vid det laget är jag rädd att min sömn är borta för alltid.
Sunday, February 11, 2007
Allting och ingenting
Jag skriver och skriver och skriver. Det känns som att jag kommer ingenstans och överallt. Boken känns ändlös och det finns så mycket jag vill ha med. Det enklaste är att bara skriva, utan fundera på sammanhanget. Jag skriver om allting och ingenting. Det är en härlig känsla.
Subscribe to:
Posts (Atom)

